Möte 2026-10-21

Barn- och utbildningsnämnden ska godkänna dagordningen för dagens sammanträde.

Barn- och utbildningsnämnden ska utse en justerare att jämte ordförande justera dagens protokoll.

Barn- och utbildningsnämnden genomför en workshop med rektorerna.

Resursfördelningen är ett verktyg för att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning av god kvalitet. Modellen syftar till att resurser i större utsträckning ska kunna styras till verksamheter där behoven är som störst.
Modellen bygger på ett antal övergripande principer. Resursfördelningen ska följa barnens och elevernas behov, vara begriplig och överskådlig samt upplevas som rättvis. Modellen ska också kunna förändras utifrån exempelvis nya forskningsresultat, förändrade variabler och politiska prioriteringar. Modellen ska följas upp och utvärderas årligen av barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp.
Resursfördelningen är uppdelad utifrån respektive verksamhetsområde:

- Förskola: fördelningen utgår bland annat från barnens ålder, antal avdelningar och småenhetstillägg.
- Grundskola F-9: modellen består av grundfördelning, generell stödtilldelning, strukturfördelning och småenhetstillägg. Strukturfördelningen tar bland annat hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund.
- Fritidshem: fördelningen utgår bland annat från elevernas ålder, öppettider och småenhetstillägg.
- Anpassad grundskola och LSS-fritidshem: resurserna fördelas utifrån elevernas behov och olika kategorier av stödbehov.

Statsbidrag hanteras utanför den ordinarie budgetfördelningen när tilldelningen är fastställd. Även vissa andra kostnader fördelas utanför resursfördelningsmodellen och budgeteras utifrån uppskattad kostnad.
Syftet med ärendet är att informera barn- och utbildningsnämnden om modellens uppbyggnad och principer.

Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar resultat från höstens screeningar i svenska och matematik för elever i förskoleklass till årskurs 3. Resultaten utgör en nulägesbild av elevernas kunskapsutveckling vid läsårets början och används som ett underlag för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet.

Screeningarna syftar till att tidigt identifiera elevernas styrkor och utvecklingsområden samt ge lärare, rektorer och förvaltning underlag för analys och planering av undervisning och stödinsatser. Genom uppföljning på klass-, skol- och förvaltningsnivå skapas förutsättningar för ett mer likvärdigt lärande och förbättrade resultat över tid.

Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till riktlinje för skolplacering i Askersunds kommun. Syftet med riktlinjen är att säkerställa en rättssäker, likvärdig och transparent hantering av skolplaceringar samt att tydliggöra de principer och rutiner som gäller vid placering av elever i kommunens grundskolor.
Riktlinjen utgår från bestämmelserna i skollagen.

Sjöängsskolan har analyserat relationen mellan elevernas resultat på nationella prov i matematik och deras betyg i årskurs 9 våren 2026.
Av skolans analys framgår att årets nationella prov upplevdes av lärarna som svårare än tidigare års prov och att provets utformning inte fullt ut motsvarade de kunskapsnivåer som skolan tidigare arbetat utifrån. Skillnaderna gäller enligt skolan samtliga betygsnivåer. Den muntliga delen, där elever tidigare haft möjlighet att visa sina kunskaper, hade tagits bort och bedömningsmallen upplevdes som snävare. Skolan beskriver även att många högpresterande elever inte hann genomföra hela provet eller behövde skynda igenom vissa delar, vilket medförde poängtapp.
Skolan konstaterar samtidigt att en stor andel av de elever som fick betyget F på det nationella provet vanligtvis når betyget E. En förklaring som anges är att flera uppgifter kräver att samtliga delmoment genomförs för att poäng ska erhållas.
Analysen har lett till flera utvecklingsområden. Skolan ser behov av att arbeta mer med problemlösning i flera steg för samtliga elever samt att utveckla elevernas förmåga att tydligt redovisa matematiska uträkningar. Skolan har även identifierat behov av att se över de egna proven, eftersom dessa bedöms ligga på en för enkel nivå i förhållande till årets nationella prov.
Som åtgärder planerar skolan bland annat att använda en del av läromedelsbudgeten till att köpa in bedömningsmaterial från andra förlag för att hitta en lämplig nivå. Ett eventuellt byte av läromedel finns också på agendan. Vidare planeras en grundlig genomgång av undervisningens innehåll och utvecklingsbehov.
För att utveckla ämnesarbetet kommer skolan även att arbeta med självspegling samt använda förstelärare och ämnesutvecklare i matematik för lektionsobservationer. Målet är att öka samplanering och sambedömning samt att använda resultaten från nationella prov som underlag för reflektion och utveckling av undervisningen.

Förslag till sammanträdesplanering år 2027 för barn- och utbildningsnämnden har upprättats. Föreslagna datum för år 2027 är följande:

* Val av arbetsutskott

Skolchef ges möjlighet att informera barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande anmäler fattat ordförandebeslut gällande dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden. Då tidigare dataskyddsombud avslutat sin anställning i kommunen behövdes ett nytt utses. Karin Ilhamn från Insatt AB utseddes till dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden från och med 1 augusti 2026.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) ska personuppgiftsansvariga utse dataskyddsombud. Inom kommuner är respektive nämnd personuppgiftsansvarig vilket innebär ett ansvar att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med dataskyddsförordningen.
Dataskyddsombudens uppgift är att informera och ge råd till organisationen kring vilka skyldigheter som gäller enligt dataskyddsförordningen. Ombudet ska också bevaka att reglerna följs och fundera som kontaktperson till Integritetsskyddsmyndigheten som är tillsynsmyndighet.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande anmäler fattade delegationsbeslut.

Meddelanden inkomna sedan föregående sammanträde redovisas och läggs till handlingarna.