Möte 2026-02-25

Barn- och utbildningsnämnden ska godkänna dagordningen för dagens sammanträde.

Barn- och utbildningsnämnden ska utse en justerare att jämte ordförande justera dagens protokoll.

Enligt Skolverkets regler ska elever i förskoleklass kartläggas i språk och matematik genom materialen Hitta språket och Hitta matematiken. Kartläggningarna har genomförts under höstterminen 2025 och redovisas till nämnden för kännedom och skolornas fortsatta planering. Syftet är att skapa ett underlag för planering av vårterminens undervisning och för nämndens uppföljning av kvalitetsarbetet i kommunen.

Totalt omfattar kartläggningen 124 elever i kommunens förskoleklasser. Alla elever har inte deltagit i samtliga delar till följd av sjukdom eller andra orsaker.

Resultaten visar att flertalet elever når förväntad nivå i både språk och matematik. Elevgrupperna beskrivs som motiverade, nyfikna och med goda förutsättningar från förskola och hem.

Gemensamma utvecklingsområden framträder dock tydligt:
I språket brister många elever i fonologisk medvetenhet, att dela meningar i ord, urskilja språkljud och hantera ordbilder. I matematiken återkommer svårigheter kring mönster, spatial förmåga samt att uttrycka och resonera kring matematiska begrepp.

Elever med annat modersmål utgör en särskilt utsatt grupp, med behov av förstärkt språkutvecklande undervisning i båda ämnen. Skolorna beskriver varierande förutsättningar, vilket återspeglar spridningen i elevgruppernas erfarenheter och behov. Flera skolor har inlett riktade insatser såsom språkgrupper, laborativ matematik samt differentierad undervisning i mindre grupper.

Analys
Kartläggningarna visar på goda grundförutsättningar i kommunen men också ett tydligt behov av att:
-Stärka det språkutvecklande arbetssättet i samtliga ämnen, särskilt för elever med annat modersmål.
- Utveckla den kommunikativa och resonemangsbaserade matematikundervisningen.
- Säkerställa systematisk uppföljning av effekterna av redan påbörjade insatser.
- Fördjupa det kollegiala samarbetet mellan klasslärare, specialpedagoger och studiehandledare.

Samlad bedömning och slutsats
Kartläggningsresultaten för höstterminen 2025 visar överlag starka elevgrupper och en hög andel elever som når förväntad nivå, men också tydliga utvecklingsområden på kommunnivå. Det mest framträdande behovet är att arbeta mer systematiskt med språkutvecklande undervisning och kommunikation inom matematik.

Förvaltningen bedömer att skolornas planerade insatser är ändamålsenliga och att det finns en god grund för fortsatt utveckling. För att stärka likvärdigheten föreslås att resultaten följs upp gemensamt under våren 2026, samt att framgångsrika arbetssätt sprids mellan skolorna inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete.

Förvaltningen har sammanställt och analyserat betygen för årskurs 6–9 för höstterminen 2025 utifrån data från Infomentor och lokala skolrapporter. Resultaten visar att måluppfyllelsen generellt är god i årskurs 6, medan årskurs 7–9 uppvisar större variationer och ökade utmaningar, särskilt avseende F-betyg och låg andel högre betyg i vissa ämnen. Årskurs 8 är den mest utmanande årskursen, medan årskurs 9 uppvisar en polarisering med både fler högre betyg och en fortsatt hög F-andel.

Inför nämndens kvalitetsuppföljning har samtliga skolor analyserat sina betygsresultat med fokus på betygsstruktur (A–F), könsskillnader, ämnesspecifika variationer, orsaker kopplade till resultat och planerade förbättringsåtgärder. Underlaget utgör ett delunderlag till förvaltningens och huvudmannens kvalitetsrapport för 2026.

Ärendet
Övergripande analys
Årskurs 6 uppvisar en stabil och stark kunskapsnivå med lägst F-andel (4,9%) och en tydlig dominans av C- och E-betyg, vilket indikerar välfungerande undervisning och progression i mellanstadiet. I årskurs 7 ligger en majoritet av eleverna på E/D-nivå och F-andelen ökar till cirka 8,5%, vilket pekar på behov av förstärkta insatser för att höja mellanskiktet och säkerställa en stabil övergång från årskurs 6. Årskurs 8 är den mest utmanande årskursen med högst F-andel (12,9%) och lägst andel högre betyg (A–C), där resultaten påverkas av frånvaro, studiekultur och lärarkontinuitet. Årskurs 9 visar en polarisering med relativt många högre betyg (C–A) samtidigt som F-andelen fortsatt är hög (12,7%), vilket innebär att en betydande elevgrupp riskerar sin gymnasiebehörighet.

Barn- och utbildningsnämnden får information om fotbollsprofil på Sjöängsskolan.

Flera skolor, som Åsbro skola, Rönneshytta skola, Närlundaskolan och delvis Hammar skola, visar lägre total frånvaro höstterminen 2025 jämfört med föregående läsår, särskilt i förskoleklass och F–6. På högstadiet är frånvaron högre med en större grupp elever över 50%, i linje med nationella trender medan F–6 främst påverkas av enskilda elever. Ogiltig frånvaro dominerar på högstadiet (t.ex. språk/val/Idrott), medan giltig frånvaro (sjukdom, ledighet) är vanligare i lägre årskurser.

Huvudorsaker inkluderar psykisk ohälsa, NPF-diagnoser, social utsatthet och skolrelaterad oro, ofta i samspel med lärandemiljöfaktorer som stora grupper, ljudnivå och bristande struktur.
Riskgrupper är elever med långvarig psykisk ohälsa/NPF, komplex social situation eller tidig återkommande frånvaro i F–3, som kräver individanpassade planer och tvärprofessionell samverkan.

Insatser och utveckling
Skolorna har infört systematisk uppföljning (var 4–5:e vecka), tidiga samtal med vårdnadshavare, stärkt elevhälsa (fler kuratorer, klassrumsnärvaro) och samverkan med socialtjänst/familjecentral.
Planerade åtgärder inkluderar ISAP-utbildning på Närlundaskolan, 3U-modellen för välbefinnande och koppling till måluppfyllelse på Sjöängsskolan. Implementeringen varierar mellan skolor, med proaktiva rutiner på vissa enheter men reaktiva på andra.

Slutsatser och rekommendationer
Frånvaron är ojämnt fördelad med få elever som driver statistiken; positiva resultat syns i F–6 tack vare tidiga insatser, men högstadiet behöver strategiskt fokus på skolkultur och lärandemiljö. Förvaltningen rekommenderar fortsatt uppföljning av kartläggningar vid 10–20% frånvaro, dokumentationskvalitet, effektmätning samt prioritering av riktade insatser, kompetensutveckling och samverkan för ökad likvärdighet. 

Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat på 1 387 tkr.

Budgetramen för året, fastställd av kommunfullmäktige, har justerats för bland annat kapitaltjänstkostnader, lönerevision och hyror.

De största positiva avvikelserna kommer från:

• Intäkter på totalt 24 178 tkr, främst tack vare ökade statsbidrag (19 985 tkr, +1 668 tkr jämfört med föregående år).
• Förskole- och fritidsavgifter som överstiger budget med 1 739 tkr.
• Personalkostnader med ett överskott på 2 527 tkr, huvudsakligen inom grundskolan tack vare personalplanering, vakanta tjänster och användning av statsbidrag.

De negativa avvikelserna gäller främst:

• Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter (–1 294 tkr), särskilt inom förskola (–997 tkr) och anpassad grundskola (–364 tkr).
• Förskoleverksamheten (–1 405 tkr) på grund av extra personal, uppsägningskostnader och resursförstärkning för barn med medicinska behov.

Sammanfattningsvis beror det positiva resultatet främst på ökade statsbidrag och lägre personalkostnader, medan underskott har hanterats genom åtgärder under höstterminen.

Barn- och utbildningsnämnden får en avstämning av årets mål samt information om verksamhetsplan för barn- och utbildningsförvaltningen.

Barn- och utbildningsnämnden tar del av arbetsmiljöuppföljning 2025 för barn- och utbildningsförvaltningen.

Enligt reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska respektive nämnd fastställa en internkontrollplan för varje budgetår. Kontrollplanen visar vilka områden och rutiner som ska omfattas av granskning en viss period. Valet av granskningsområdet ska motiveras utifrån en bedömning av väsentlighet och risk. Det innebär att områden där sannolikheten att fel uppstår och får allvarliga konsekvenser ska prioriteras. Under 2025 har nämnden beslutat om nedan områden för internkontroll. Områdena följs av resultat från uppföljning för 2025.

Kontroll av rapportering av delegationsbeslut – vissa brister
Kontroll av samtal vid upprepad korttidsfrånvaro - visar inga brister
Kontroll av rektors nivå för det systematiska kvalitetsarbetet- visar vissa brister
Kontroll av direktupphandling inköp över 100 tkr- visar vissa brister

Samlad bedömning och slutsats

Nämndens internkontrollplan för 2025 har genomförts enligt fastställda rutiner och omfattat fyra prioriterade områden utifrån bedömning av väsentlighet och risk. Granskningarna visar att rutinerna i huvudsak fungerar tillfredsställande, men att förbättringsområden finns inom rapportering av delegationsbeslut, rektorsnivåns arbete med det systematiska kvalitetsarbetet samt vid direktupphandlingar över 100 tkr. Dessa områden bedöms ha betydelse för rättssäkerhet, styrning och kvalitet i verksamheten och bör därför uppmärksammas. Flera av områdena tillhör kommunövergripande stödfunktioner. Vad gäller rektorernas systematiska kvalitetsarbete, rapporteras både utveckling och resultat i nämndens århjul.

Samlat sett bedöms nämndens interna kontroll som ändamålsenlig, men med behov av fortsatt utveckling av vissa rutiner för att säkerställa en enhetlig tillämpning och stärka uppföljningen av beslut och processer.

Region Örebro län har översänt en överenskommelse avseende regional samverkan i familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet. Kommunerna i Örebro län ombeds fatta beslut om antagande av överenskommelsen senast den 31 mars 2026, varefter samtliga kommunala beslut tilläggs regionstyrelsen för beslut i april 2026. Ärendet avser ställningstagande till att godta föreslagen överenskommelse.

I enlighet med 2 kap. 8 a § skollagen är det huvudmannen, alltså Barn- och utbildningsnämnden, som ska utse skolchef. Skolchefen ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet.

Benämningen skolchef innebär inte någon ny ansvarsnivå inom skolväsendet. Skolchef är en funktion hos huvudmannen som ska hjälpa huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen. Skolchefen har också en skyldighet att informera huvudmannen, som är ytterst ansvarig, om skolchefens befogenheter är otillräckliga.

Motsvarande funktion som skolchef finns redan i kommunens organisation under titeln förvaltningschef. Kommunen kan därför besluta om att förvaltningschefen utses till skolchef.

Skolchef ges möjlighet att informera barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande anmäler fattade delegationsbeslut.

Meddelanden inkomna sedan föregående sammanträde redovisas och läggs till handlingarna.